Dårarnas korståg är en bok som en del ville tysta. Redan innan den utkommit på svenska har författaren utsatts för rasande angrepp, ibland på gränsen till personligt förtal, för det mesta utan att själv ges möjlighet att gå i svaromål.

Diana Johnstone kritiserar nämligen skarpt den förenklade, ensidiga bild av Jugoslavienkrigen som formats av USA:s och Natos krigspropaganda och som de tongivande media med stor genomslagskraft förmedlat. Mindre etablerade skribenter följer de atablerade i hasorna. Denna bild av händelseförloppet har utgjort grunden inte bara för politikers utan också för organisationers och individers agerande. Många har alltså starka skäl att slå vakt om den etablerade uppfattningen.

Just därför är boken angelägen. Diana Johnstone analyserar sakligt, allsidigt och insiktsfullt de politiska och ekonomiska motsättningarna inom det forna Jugoslavien. Den förändrade maktbalansen i Europa efter Sovjetunionens sammanbrott inverkade på dessa motsättningar.

Författaren tillbakavisar eftertryckligt den vanliga uppfattningen att Natomakternas agerande i Jugoslavien hade humanitära syften. Istället, visar hon, har dessa makter aktivt underblåst konflikterna och drivit på de blodiga inbördesstriderna. De har i flera fall avsiktligt rivit upp fruktan och hat för att tjäna sina egna intressen.

Detta är bokens huvudtes. Dess motståndare väljer att tala om annat. De försöker beslå författaren med sakfel i skildringen av vad som hände i Prijedor, i Srebrenica, i Racak och på andra platser – orter som gjorts till symboler i krigspropagandan. Etiketten folkmord har blivit en politsik propagandafras. En saklig och källkritisk analys av dessa symbolfrågor är angelägen, och Diana Johnstone har rejält på fötterna då hon resonerar kring dem. Men det väsentliga är inte detaljerna utan hennes helhetsperspektiv.

Boken lär oss något väsentligt om maktspelet kring Jugoslavien, och samtidigt om den storpolitiska utvecklingen i Europa, en fråga som i hög grad berör vår egen situation, och mer allmänt om hur krig uppstår och i vems intresse de utspelas.

Översättning av Karin Wegestål och Christer Lundgren

Förord av Björn Kumm.

ISBN 7123-127-7. Format: 349 sidor, inbunden 145 x 215 mm

Beställ boken nu!

Pris 135 kr
 

Umeå stadsbibliotek:
Modifiaktion och refusering!

Läs debatten innan boken
kommit ut i Sverige.
Manifest bjuder på länkar

”Vi betraktar Diana Johnstones bok Dårarnas korståg som ett utomordentligt arbete som avviker från den förhärskande uppfattningen, men som gör detta med utgångspunkt i fakta och förnuftsresonemang, i enlighet med en stor tradition.”
Arundhati Roy, John Pilger, Noam Chomsky, Michael Albert, Tariq Ali och David Barsamian

Recensioner

Björn Svensson i Smålands- Tidningen den 12 jan 2005

Krönika 28 okt 2004
av Lars V Andersson
Skånska Dagbladet

Peter Löfgren
DN 1 nov 2004

Kurt Lundgren
Ölandsbladet 23 okt 2004

Torsten Kälvemark
Aftonbladet 25 okt 2004

Wilhelm Agrell
Sydsvanska 27 okt 2004

Björn Sandmark
Göteborgs-Posten
29 okt 2004

Gunnar Thorell
Humanistgruppen 26 okt

Jan Karlsson
Östgötacorren 6 okt 2004

Christian Braw – inlägg
Smålandsposten 4 nov 2004

Johan Wilhelmsson
Norrköpings Tidningar
12 nov 2004

Läs Noam Chomskys brev
och andra internationella
författares brev till Ordfront

Rätten att få
framföra dumheter

”En erinran om ett engagemang i yttrandefriheten på intet sätt garanterar verklighetskontakt och omdöme delades för övrigt ut på stämman [Ordfronts] i form av ett raklmablad för Diana Johnstones bok om Jugoslavien, som inom kort ges ut på svenska. Utgivare är Kalle Hägglund – samma gamla vänsterförläggare som tidigare tagit yttrandefriheten på sådant allvar att han givit ut Hitlers ’Min Kamp’.”
Lars Linder, DN 16 maj 2004

”Den juridiska förhistorien i Sverige är invecklad. Förläggare Karl-Erik Hägglund, en ansedd vänsterintellektuell som publi-cerar övervägande skönlitterära böcker, gav ut ”Mein Kampf” 1992. Han motiverade detta med att det skulle vara en av 1900-talets viktigaste böcker, oundgänglig för historisk källforskning. Nationalsocialismen kunde endast bekämpas om man känner dess ideologiska rötter.
Frankfurter Allgemeine Zeitung, 1 mars 2004