Från gårdagens ”Åsheda”
En redogörelse över Åsheda samhälles gamla bebyggelse, gårdar och människor

Åseda skrevs på 1400-talet ”Ashida” och ”Åsidhum”, på 1500-talet ”Åszeda” och ”Åsseda”. I senare tider, på 1700-talet och framåt, blev beteckningne Åsheda det allmänt brukliga.

År 1920 ingick kommunalfullmäktige till Kungl. Maj:t med en anhållan om att få behålla formen Åsheda, men Kungl. Maj:t förordnade att Åseda skulle vara det enhetliga namnet.

Den centrala bebyggelsen i Åseda (Åsheda) kyrkby, municipalsamhälle, och senare köping, har varit och är fortfarande belägen på före detta Prästgårdens, Klockaregårdens, Uddsgårdens, Brömsegårdens och Kexegårdens inägor, vilka samtliga en gång strålade samman kring kyrkan.

Min dokumentation omfattar, enligt de källor som stått till buds, i första hand samtliga mangårdsbyggnader, torp, backstugor och hantverkarhus, byggda på 1800-talet och tidigare, och då även de som varit och nu är belägna på de nämnda gårdarnas utmarker. Flertalet av dessa byggnader är numera rivna, men några firms ännu bevarade i renoverat skick.

Medtagen är även liknande bebyggelse som en gång legat i grannskapet eller i nära anslutning till kyrkbyn på ägorna till Skeda, Kållehylte, Garpatorp och Björkåkra.
Även samtliga bostadshus, föreningslokaler och vissa industrier byggda på 1900-talet inne i den nuvarande tätorten, men som numera är rivna, finns medtagna.

Redan från dokumentationens början 1980 sammanställde jag bebyggelsenumreringen inom gårdarna i den följd som dessa är redovisade ovan.

När den intensiva rivningen av bostadshus började 1987 fick en tilläggsnumrering göras fr o m nr. 136 t o m nr. 154. Däri ingår även ett par äldre byggnader som var rivna men inte kända vid dokumentationens början. Dessa sista höga nummer finns inom Klockaregården (154), Uddsgården (136–143) och Kexegården (144–153).
Den dokomunterade bebyggelsen är markerad och numrerad på två kartor, en centrumkarta och en utmarkskarta.

Jag skulle vilja tacka följande personer för den hjälp de har bistått mig med under framtagandet av denna bok: Kulturchefen Annika Persson, som genom Augusta Johanssons och Aina Holmers donationsfond såg till att det blev en bok av min forskning, Elisabeth Arfvidsson, som tålmodigt ordbehandlade hela texten, Stephen Croall, som utformade boken och lade allting på plats i datorn, Lars Ljungqvist, som ritade de två stora kartorna som bifogas boken, den framlidna Wira Zaar och alla andra gamla åsedaboi som bidragit med ovärderliga uppgifter till boken, samt min fru Keile Magnusson, som genom åren renskrev mina manus.

Åsheda den 1 september 1995

Thorsten Magnusson

Format: Inbunden A4, 153 sid
Rikt illustrerad med unika bilder samt två kartblad

Uppvidinge kommuns kultur- och fritidsnämnd – skriftserie nr 3
 
Distribution Hägglunds förlag
 
ISBN 91-630-3881-1

Pris 180 kr