Radikal i historierevisonisternas ledband
 
Inlägg • Smålandsposten den 4 november 2004-11-04
 
Av Christian Braw

Vad var det egentligen som hände i Bosnien? Det är ett land, som bebos av tre olika folkgrupper: ortodoxa serber, katolska kroater och muslimska bosnier. Den vanliga bilden är att serberna ville skapa ett etniskt enhetligt område genom en brutal etnisk rensning.
 
Världssamfundet under ledning av USA grep in och lyckades bland annat genom en intensiv bombning av serbiskt område sätta stopp för denna utveckling. Den amerikanska, radikala journalisten Diana Johnstone ifrågasätter bilden i sin bok Dårarnas korståg (Hägglunds förlag). Förordet är skrivet av Björn Kumm. Turerna kring bedömningen av Diana Johnstones person är minst lika intressanta som det hon har att säga om Bosnien.
 
Det hela började med en artikel i den postkommunistiska tidskriften Ordfront. Där intervjuades Diana Johnstone av journalisten Björn Eklund. Det var sommaren 2003. I november samma år gick Maciej Zaremba i Dagens Nyheter till attack mot intervjun. 25 november bad Ordfronts chefredaktör Leif Ecicsson om ursäkt för  att artikeln publicerats.
 
En sak som med all tydlighet klarläggs i Diana Johnstones bok är att Marion Gräfin Dönhoff hade rätt när hon sade:  "Historien styrs inte av fakta utan av människors föreställningar om fakta." Det är dessa föreställningar om fakta vad gällde Bosnien, som Diana Johnstone undersöker och delvis ifrågasätter. Det gäller till exempel massakern l Srebrenica. Enligt allmän uppfattning dödades där 5 000 civila muslimer. Det är det värsta folkrättsbrott som förekommit i Europa sedan andra världskrigets slut. Att en massaker skett kan inte betvivlas. Vad Diana Johnstone drar i tvivel är omfattningen. Men är det egentligen viktigt exakt hur stor massakern var?
 
Däremot gör hon mycket tydligt, att krig inte enbart utkämpas med kulor och krut. Det utkämpas lika mycket och ibland mer kraftfullt med infornation. I amerikanska sammanhang kallas det ”psykologiska operationer”, den brittiska termen är "information suppor – informationsunderstöd". Alla stormakter har betydande resurser på detta område. Även parterna i Bosnienkriget bedrev ett intensivt informationskrig.
 
Enkelt uttryckt är målet att påverka människors föreställningar om fakta för att få dem att handla på ett sätt som är gynnsamt för den egna sidan.
 
Man kannaliserar gärna sin information genom "key informants'", personer som är trovärdiga inför mottagarna. Ofta är det journalister eller andra opinionsbildare, till exempel vetenskapsmän eller artister.
 
För att nå fram till dem kan man an vända sig av inflytelseagenter .
 
Diana Johnstone borde veta allt detta. Hon är en viktig "key informant" i den ännu pågående Bosnienkonflikten. I hur hög grad är hon själv ett offer – eller redskap för en psykologisk operation?
 
Christian Braw
Teol dr
Släthög