Ingemar Johansson med Sigurd Glans

Ingemar Johansson hade levt ett år som uppburen världsmästare, hyllad vart han än kom. Känt folk från alla delar av samhället trängdes omkring honom.
 
I Hollywood hade han gjort månadslånga gästspel för filmning och TV-shower.
 
I Sverige ville alla se världsmästaren och han gjorde långa uppvisningsturnéer. Han hade umgåtts med många av världens stora och levt ett glatt och behagligt men jäktigt år högst upp på popularitetsstegen,

Bilden från en uppvisningsmatch mot brodern Rolf vid en BK Rapidgala i Västerås den 23 oktober 1958 i Västerås idrottshall
Foto: Kalle Hägglund

Floyd Patterson, som svensken tagit VM-titeln från året före, hade levt asketiskt, isolerad i skogen och tränat, tränat, tränat för att ta tillbaka VM-kronan. Den betydde allt för honom.
 
Ingemar Johansson kom från ett par månaders träningsläger på den bekväma turistorten Grossinger utanför New York. På vägen till arenan Polo Grounds satt han tyst i bilen. Han fick frågan: Vad tänker du på, Ingemar?
 
”Jag hoppas den här jävla högern går i kväll igen.”
 
Ett par timmar senare låg han medvetslös i VM-ringen. Det ryckte spasrastiskt ett ben på honom. En ohygglig scen för de anhöriga, för hela publiken. Ett av boxningens skrämmande ögonblick.
 
Men Ingemar Johansson kom tillbaka. Han boxades 99 matcher och slutade oskadad.
 

Tungviktaren

 

 

 

 

 

Ingemar Johansson och Sigurd Glans vid Ingemars motell i Florida 1981. Foto:.Lars Gustavsson

Sigurd Glans, tidigare redaktionschef på Aftonbladet, berättar den fascinerande historien om Mästaren – karriären, familjen och det glaúmourösa livet kring VM-tronen och mötet med filmstjärnor som Elizabeth Taylor och Alan Ladd. En boxares liv bjuder på hjärta och smärta.

Sigrud Glans är född i Nässjö 1929 och började som journalist 1947 på Smålandsbygdens Tidning i Jönköping. Redaktionschef på Aftonbladet 1962.