|
Kjell Höglund
född 8/12 1945 i Östersund
Jag är född i en familj där det inte finns något
särskilt musikintresse. Men en farbrors son är duktig på
dragspel, och min morfar sjöng burleska visor till munspel och
blev som traditionsbärare av folkmusik inspelad av Radiotjänst.
Så någonstans finns det väl ett ärftligt källsprång.
Jag är uppvuxen i Jämtland och Ångermanland och var
tidigt road av att skriva. I gymnasiet var jag med i ett popband som
spelade instrumental gitarrmusik. Inspirerad av 60-talets pop och
den svenska visvågen började jag göra egna låtar.
Jag flyttade till Stockholm 1967 och försökte få skivkontrakt
men misslyckades. Med vänners hjälp spelade jag in min första
skiva "Undran" 1971. Sammanlagt har det blivit tolv album
med egna sånger, två samlingsalbum, singlar, videos och
många konserter. |
Författaren – vid utgivningen
– ovan – foto Lasse Ermalm och i dag –
nedan.
|
Bland skivorna kan nämnas "Baskervilles Hund" 1974, "Tidens
Tecken" 1984 och "Ormens År" 1989. Mitt senaste album
"Inkognito" utkom 1995. Bland mina sånger kan nämnas
Häxprocess, Lugnare Vatten, Kärleksdans i Provence, Gennesarets
Sjö, En Stor Stark och Liv & Död. Jag har gett ut sångboken
"Brända Skepp" 1987 och några poetiskt färgade
prosaböcker. Mina sånger har också framförts av
andra artister, exempelvis Marie Bergman, Maritza Horn, Sven-Ingvars,
Susanne Alfvengren, Vibafemba, Lars Demian och Lill Lindfors.
Den enda praktiska utbildning jag fått är som bagare i min
fars bageri, plus olika diversejobb. Jag är fil kand och har dessutom
Poppius journalistskola och avbrutna doktorandstudier på mitt samvete.
Jag har fått flera stipendier och nominerades för en Grammy
1992 tillsammans med Hellstrand, Orup och Scocco. Jag framträdde
på Hultsfredsfestivalen 1994 och återkom 1999, då på
turné med artistkonstellationen "Bland Skurkar, Helgon och
Vanligt Folk" som fick Expressens Guldgadd. Samma år var jag
sommarpratare. Jag är sedan tio år bosatt i Västerås
och intresserad av filosofiska promenader, mytologiska resor, en ny renässans,
fred på jorden och åt människorna ett gott behag. Ett
glas vin är inte heller så dumt.
Som sångskrivare experimenterar jag med en alkemisk blandning av
pop, schlager, rock och visa, och som textskrivare försöker
jag blanda in mer poesi och filosofi än vad som är brukligt.
Jag eftersträvar en mytologisk dimension, som i sagor, legender,
fantasier och drömmar. Ord och melodier är mytologiskt laddade,
och längs dessa osynliga flödeslinjer kan man orientera sig
med en inre kompass. En av konstens uppgifter är att söka utanför
lägereldens ljus där det okända tar vid. Äventyret
är mitt ibland oss.
Kjell Höglund, 2000
www.kjellhoglund.com/
|
|
