Pressmeddelande om Bayerns nya försök
den 24 november 2003

Mein Kampf beslagtogs den 15 december 1994 på tysk begäran, sedan åtal väckts mot Kalle Hägglund för upphovsrättsintrång. Tyskland hävdade att den tyska delstaten Bayern äger upphovsrätten till Adolf Hitlers bok och att de tyska konfiskationerna på 40-talet gäller även alla andra tyska nazisters alla böcker, fotografier, filmer osv. Bayern krävde att Hägglund vid vite av 1 miljon kronor skulle förbjudas att ge ut boken på nytt.

Efter en rättegång genom alla instanser upphävde högsta domstolen den 21 december 1998 det av Bayern begärda beslaget och underkände Bayerns anspråk på upphovsrätt. Samtidigt konstaterade HD att någon person, outrett vilken, hade upphovsrätten till boken. De beslagtagna böckerna återlämnades till Hägglunds förlag och vitesförbudet upphävdes.


Nyligen har Fristaten Bayern formellt inlämnat en ny brottsanmälan mot Hägglund. I anmälan påstår sig Bayern alltjämt ha rätten till boken utan att nu göra den gällande. Bayern säger sig bara vilja ha ett åtal mot Hägglund ”ur allmän synpunkt”, av hänsyn till "den gällande svenska rättsordningen" och "den respekt som man är skyldig förintelsens offer".

Vi har pratat med ett av förintelsens offer. Efter att Mein Kampf utkommit 1992 träffade vi Rosalinda von Ossietsky, dotter till nobelpristagaren Carl von Ossietsky, som var ett av nazismens offer. Han avled i sviterna efter lägervistelse och nekades att resa till Oslo för att motta fredspriset. Rosalinda von Ossietsky sa att hon tidigare inte vågat läsa boken men nu skulle göra det och var tacksam för att den getts ut.

”Dessutom”, skriver Bayerns juridiska ombud, ”finns risk att Tysklands anseende utomlands avsevärt tar skada, om boken Mein Kampf under brott mot den gällande upphovs- och straffrätten tillåts ges ut i Sverige”.

Vem som innehar upphovsrätten i Sverige till Mein Kampf är okänt. Det är dock klart genom högsta domstolens dom att Bayern inte har fått den genom konfiskation av Hitlers upphovsrätt. Hägglund gjorde inför utgivningen 1992 omfattande efterforskningar av saken i Sverige och utomlands, utan resultat. Sådana efterforskningar från bokförlagens sida är nödvändiga och normala när det är oklart vem som innehar rätten. Det är också kutym i bokbranschen att man vid en angelägen utgivning ändå ger ut boken och sätter av medel för att betala rätt upphovsman om denne eventuellt dyker upp. Tidningsredaktioner gör så dagligen med foton, trots att de inte känner till vem som tagit dem.
Ett åtal mot sådana utnyttjanden av texter och bilder mm är dock möjligt enligt upphovsrättslagen § 59, om åklagaren finner att ett åtal "är påkallat ur allmän synpunkt". Således är även ett åtal möjligt mot Hägglund för nyutgivningen av Mein Kampf i september 2002. Däremot har inte åklagaren rätt att väcka åtal ”ur allmän synpunkt” på grund av bokens eller bildens innehåll.
Vice chefsåklagare Tora Holst, som utreder huruvida åtal för upphovsrättsintrång skall väckas, har även överlämnat Bayerns anmälan till justitiekanslern för prövning av eventuellt tryckfrihetsbrott. Ett åtal för hets mot folkbrott mot Mein Kampf är väl det man närmast tänker på. Ett sådant åtal hade också varit möjligt om inte boken varit utgiven i över ett år.

Slutsatsen av en genomgång av det rättsliga läget är således att åtal för tryckfrihetsbrott inte kan väckas. Därtill är svensk tryckfrihetslagstiftning alltför stark.

Beträffande åtal för upphovsrättsintrång är det tydligt att Bayerns förhoppningar om ett åtal ”påkallat ur allmän synpunkt” dikteras av de sedan tidgare ökända tyska anspråken att försöka hindra just denna bokutgivning även i andra länder av hänsyn till "Tysklands anseende utomlands".

För svensk bokutgivning i allmänhet, och för mer kontroversiell utgivning i synnerhet, vore naturligtvis ett åtal förvånande och i värsta fall förödande. I samband med tidigare utgivningar av Mein Kampf har den svenska allmänheten i enlighet med den svenska tryckfrihetstraditionen sett det som naturligt att själv få tillfälle att läsa även så kontroversiella böcker som Mein Kampf utan att utlandet lägger sig i saken.