|
En antologi av Karl Lindqvist och Víctor
Rojas
| Att sammanställa
en antologi i en stad befolkad av poeter är ingen lätt
uppgift. Ändå har vi gett oss in i detta. Vi har öppnat
Jönköpings lyriska ven och ut flödade sju unga röster
som påminde oss om att poesin är det kanske enda beviset
för att vi människor bara är gränslösa
känslovarelser.
När vi började välja ut de här representerade
verken hade vi känslan av att påbörja en resa sittande
på visaren på en klocka som markerar timmarna baklänges.
Terese Isaksson, Daniel Johannes Sjödin, Åsa Nyberg,
Pär Sahlin, Jenny Lindqvist, Maria Markenroth och Jenny Toll
har med sina ord gjort det omöjliga möjligt; vi fick återigen
lyckan att uppleva resan från vattendroppe till regn.
|
 Från
vänster: Maria Markenroth, Victor Rojas, Jenny Lindqvist,
Daniel Johannes Sjödin, Jenny Toll, Pär Sahlin, Terese
Isaksson, Karl Lindqvist och Åsa Nyberg.
Foto: Conny Hultgren
|
Och vi ville inte återvända.
Vi föredrog att stanna där, där Ordet vilar aningslöst
i trädens kronor. För Ordet är stadens älskade dotter
och gemål till blixten som dansar över Vätterns vågor
innan han återvänder till molnen. Där, i paradoxens och
förståndets kungarike, där Sanningen och Lögnen ser
varandra i spegeln såsom tvillingar. Där Ordet också
är poetens själ som vecklar ut sig och med sin konst övertygar
oss om den enorma respekt livet förtjänar och den stora uppskattning
vi borde visa människans kraft.
De röster som vi här ger luft åt är ett prov på
den poesi Jönköpings ungdom skriver i detta sekelslut. De, som
alla människor, har sina naturliga livscykler och kanske är
det därför deras roll i tiden är dubbelt intressant; de
är unga poeter i ett sekelslut, men de kommer också att vara
nästa sekels första mogna poeter.
Därför är detta inte slutpunkten, utan startpunkten.
Jönköping, Vårdagjämningen 1998
Karl Lindqvist, Victor Rojas
|
|
